Orienteringsdags
Ja, så var det då dags för årets orientering. Banan utgick från Klisätra ängar och vi samlades vid klassrummet och gick tillsammans dit. Ganska kallt och sjön låg i ett riktigt dis när vi gick över den nya bryggan. Änglarna var på gott humör och vi hade en trevlig promenad. Väl framme så gick idrottsläraren igenom kartan och vi hade tidigare bestämt vem som skulle springa med vem. Iväg...... vi var tre kvar vid start, mål var på samma ställe, och det tog ungefär 20 minuter innan de första eleverna kom tillbaka. En av mina kolleger gick iväg med dom. Vi tände en brasa och hade trevligt. Efter en liten stund kom två elever från en äldre årskurs tillbaka och ville inte gå ut igen. DÖÖÖÖÖsvårt, var deras omdöme.
Innan vi började gå gav jag alla elever mitt mobilnummer och telefonen gick varm. Vi är vilse! Vi vet inte var vi är! Har vi gått fel om vi är vid Kolarängen? Ja, det är helt fel. Efter bästa förmåga talade jag dom tillbaka till mig och så småningom var alla mina änglar där igen med blandat resultat. En del hade hittat 3 kontroller och andra fem. Ett par riktigt duktiga killar hade hittat så många som 14 stycken.
Vi släckte brasan och gick tillbaka till skolan. Från att ha varit vinterklimat på morgonen var det nu nästan högsommarvärme.Vi kom till skolan ungefär vid ett-tiden och eleverna fick gå hem.
En fundering jag har är att det är svårt att motivera eleverna till att försöka igen. Fungerar det inte första gången kan det ju gå bättre gång nummer två. Men icke. Omedelbar succe annars är det tråkigt. Tyvärr är det inte alltid så lätt utan man får vackert lära sig. Det är en nyttig lärdom.
Sammanfattningsvis så var det en bra dag....trots ett slagsmål och en del lek med elden. Vi var ordentligt trötta när vi kom tillbaka till skolan och det ska man vara efter en dag i skogen.
Idag kom också det första bakverket från en elev. Jag såg att det var en hel del lärare som hade ätit av kakan. Vi satte den i lärarrummet där kommer det att gå åt.
Innan vi började gå gav jag alla elever mitt mobilnummer och telefonen gick varm. Vi är vilse! Vi vet inte var vi är! Har vi gått fel om vi är vid Kolarängen? Ja, det är helt fel. Efter bästa förmåga talade jag dom tillbaka till mig och så småningom var alla mina änglar där igen med blandat resultat. En del hade hittat 3 kontroller och andra fem. Ett par riktigt duktiga killar hade hittat så många som 14 stycken.
Vi släckte brasan och gick tillbaka till skolan. Från att ha varit vinterklimat på morgonen var det nu nästan högsommarvärme.Vi kom till skolan ungefär vid ett-tiden och eleverna fick gå hem.
En fundering jag har är att det är svårt att motivera eleverna till att försöka igen. Fungerar det inte första gången kan det ju gå bättre gång nummer två. Men icke. Omedelbar succe annars är det tråkigt. Tyvärr är det inte alltid så lätt utan man får vackert lära sig. Det är en nyttig lärdom.
Sammanfattningsvis så var det en bra dag....trots ett slagsmål och en del lek med elden. Vi var ordentligt trötta när vi kom tillbaka till skolan och det ska man vara efter en dag i skogen.
Idag kom också det första bakverket från en elev. Jag såg att det var en hel del lärare som hade ätit av kakan. Vi satte den i lärarrummet där kommer det att gå åt.
Kommentarer
Trackback
