trollstenens

Oj, oj och oj! vilken dag. Först så kom det ingen buss imorse för mig så jag var nästan en timme sen till jobbet. Änglarna fick sitta ensamma och då blev det inte mycket gjort. Det kunde jag ju överleva tyckte jag men frågan var om vi skulle riskera liv och lem för att gå på julmarknad i detta kaos. Jag la fram ett förslag att vi skulle skippa iden och försökte tala om att det är inte bara vi i stan. De människor som är där är säkert på ett eländigt humör i alla fall när jag lämnade stan till slut. Omröstning...vi skulle åka. Alla tyckte inte det men ja-sidan vann övertygande. Då blev det fart på ett par av Änglarna nämligen de som hade för lite kläder på sig. Hem och hämta.
Vi gick tidigare för att äta och jag tittade oroligt på klockan. Fritidspersonalen som skulle med hade inte kommit. Jag ringde honom och frågade och han sa att hans buss varit ca 15 minuter sen och kröp fram i sakta mak.  Men han dök upp efter en stund och vi gick till busshållplatsen för att se om det skulle komma en buss. Det gjorde det efter en stund och i kom väldigt försenade till stan. Vi hann bara fram till julmarknaden så frös de första eleverna.
Men det gick bra och de som frös gick in i Nobelmuseet och värmde sig. En pojke var med oss vuxna och gick runt hela tiden. Änglarna hade en timme på sig att fixa det dom skulle och sedan skulle vi in i Storkyrkan för att titta på julkrubban och sedan hem. Vi vuxna var också lite kalla och gick runt med den lilla Ängeln i släptåg och försökte hålla upp värmen. till slut hade det gått en timme och Änglarna kom släntrande för vidare äventyr. Alla här? sa fritidspersonalen och då...precis då upptäcker jag att den lilla Ängeln som varit som ett plåster är spårlöst borta...helt fantastiskt. i fick vänta ytterligare 10 minuter och sedan kom han.

In i Storkyrkan och sedan hem...en bra dag. En mycket bra dag...