Idag har jag haft en bra dag med Änglarna...en riktig mysdag. Vi har jobbat på och idrotten gick bra...hjärtan i alla dess former har gjorts och avlämnats hem hoppas jag.

Men jag har också tänkt en del. Vem ska göra jobbet?? Jag menar, jag planerar veckorna och månaderna efter kursplanerna på skolan. Dom är gjorda utifrån skolverkets riktlinjer och mål. Varje måndag berättar jag för Änglarna vad som behöver göras för att vi ska nå målen och dom skriver snällt upp det i skoldagboken för att ha en planering att gå efter. Bums glömmer dom bort. Böcker...läxor...veckans arbete osv. Dessutom försöker jag att skriva här vilka läxor som gäller för veckan. Varför fungerar det inte? Det är den stora frågan just nu!

Om bara ett och ett halvt år måste det fungera. Då finns inte jag kvar. Ingen har möjlighet att påminna om de mest elementära saker som Idrottskläder och läxor. Jag har förståelse för att det är svårt för föräldrar att komma ihåg allt som ska ske under en vecka om man har fler barn. Jag har just nu 23 st och en femtonåring där hemma att påminna och skriver villigt under att det är en svår uppgift. Men den måste göras. Vi behöver inte göra allt för våra barn. Det är ok att misslyckas ibland...vi måste låta dom växa. Det gör man om man får misslyckas ibland. Jag menar ibland..inte varje vecka.
Gustav Vasa, jag menar fem veckor!!! Nu är oron här. "Ingen har sagt något till mig". Snälla du, det sitter en arbetsgång uppe. Du ska bara göra jobbet. "Jag har varit sjuk". Ja, men inte i fem veckor. "Jag har ingen bok". Ta en då