Behov...

Igår när jag skulle sova började jag fundera på bloggen. Vad är det som gör att prioriteten för den är så låg hos mig? Den har under de sista två åren varit hur viktig som helst.

Jo, det är lugnare nu. Mycket lugnare:)

Det händer fortfarande saker...visst...men. Det finns ett lugn i gruppen som jag till stor del saknat tidigare. Det känns som om Änglarna är i  min hand nu. Det känns hur bra som helst.

Imorse på bussen så pratade jag med en kollega om det. Mitt behov av bloggen är inte så stort längre, det höll hon med om. Men som den kloka pedagog hon är så påpekade hon att den antagligen är viktig för föräldrar och elever så hennes råd var "Håll ut"!

Det rådet kommer jag att lyssna på så nu får ni ett ganska långt blogginlägg.

Vi har fått två nya pojkar. De kommer från Brasilien och talade för ett par veckor sedan inte så mycket svwenska. Dom har lärt sig mycket av Änglarna. Mottagandet av dessa båda bröder har varit sååå bra.

Känslor var temat då vi var iväg på keramiken. En helt underbar dag. Superduktig keramiker som verkligen kunde ta Änglarna på ett helt suveränt sätt. Alla gjorde något och nu väntar vi i spänd förväntning på att våra alster ska bli färdiga. I mitten på nästa vecka ska vi hämta dom.

Klasslistorna för årskurs 7 finns hos mig nu men ni och Änglarna kommer att få dom snart. Jag delade gruppen i tre delar och vad jag kan se har det blivit som jag föreslog. Nästa onsdag ska Änglarna ner till Stavsborgskolan och träffa sina nya klasskamrater. Vi är ju där redan på en lunch i veckan till Änglarnas stora bestörtning. För helt plötsligt så är vår skolas mat MYCKET bättre emn vi går dit ändå så Änglarna får vänja sig vid miljön.

Jag har bara ett fåtal samtal kvar och efter våra samtal har det blivit en ordentlig uppryckning på idrotten osv. Det blev nog lite läskigt när det stod på papper vad som hände här och där.

Vi skulle gått en vandring i Gamla Stan i tisdags men Änglarna kom på måndag morgon fulladdade med rapporter från "väderkanalen" om vilket hemskt väder det skulle bli så vi hoppas på bättre väder nästa tisdag och åker då istället.

Igår på lunchen var jag rastvakt och det kom en liten flicka från en lägre årskurs och sa att en del av mina killar hade sparkat på hennes cykel som stod i cykelstället. Jag gick dit och körde bort dom men skadan var redan skedd och cykeln hade gått sönder så nu har jag sagt att den som sparkade måste ta sitt ansvar och se till att cykeln blir lagad. Änglarna har fått på sig till efter rasten att träda fram. Det är verkligen inte ok att sparka på andras saker.

Så det är ömsom vin ömsom vatten fortfarande. Men på ett helt annat sätt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0